Helgen har varit skönt men jag har varit ganska seg och dämpad. Som jag skrev förut så är november inte min favoritmånad. Jag har varit med familjen och myst en del. Vi var till tomtebyn och tittade på alla tomtar. Lillan blev jättelycklig över det. Det värmde i hjärtat att få se hennes glittrande ögon och glädjen över en jultomte. Hon tror att jultomten finns. Jag vet att dom finns inte men jag drogs ändå med lillans glädje. Barn ser saker och ting på en annan sätt än vad vi vuxna gör.
Jag skriver inte mycket nu i bloggen. Jag vill inte skriva privata saker här så det har varit svårt att komma på vad jag ska skriva och ligger lågt istället. Inredningen ligger liksom på hyllan just nu. Det är en del som vi avvaktar med just nu och väntar på besked från olika håll. Det är lite tungt när framtiden känns oviss. Speciellt vid årsskiftet. Men förhoppningsvis får man positiva besked en dag. Hoppet överger aldrig en. ;)
Skrivbordet som jag skulle måla om står och väntar på att bli målad. Jag har inte hittat energin till det. Så det blev en liten paus. Jag koncentrerar mig nu på jobbet, familjen och den kommande julen. Men man vet aldrig. Kanske börjar jag måla imorgon, eller om nån månad. Vem vet? :)
2 kommentarer:
Jag kan föreställa mig hur Wilma såg ut med sina tindrade ögon, sötnos! Ja det är sant att barn har en helt annan syn på världen än vad vi vuxna har. Man vill nästan se till att de håller kvar vid deras nuvarande syn men tyvärr fungerar det inte riktigt så.
Vi ses om en timme, ska bli mysigt! KRAM
Ja, jag kan tänka mig hur lillan lyser. Härligt att se det finns barn som tror på jultomten. Det är ju skönt att bara koppla av och ta det lugnt, och få in julkänslan snart. Här håller jag och målar.. Jag hoppas snart på att få börja pyssla, hoppas att inspiration på pyssel kommer upp.. :-)
Kram
Tjohalia.
Skicka en kommentar