Det har varit många intensiva dagar. Två dagar kvar sen är jag ledig över påsk. Det ska bli skönt att få mysa med familjen och lite egentid också. Jag har grubblat alltför mycket de senaste månaderna så att jag är ständigt trött nuförtiden och kroppen har börjat säga ifrån på olika sätt. Jag känner att jag är i ofas i livet. Det är något som jag saknar mycket och det är jobbigt ibland.
Det är absolut inget som har med bröllopet eller familjen att göra. Det är nog inget ovanligt när man flyttar från sina rötter och vänner. Jag har svårt att hitta orden. Men en del känns mycket väl igen i det första stycket som ni kan läsa här. I det sista stycket kan man hitta orden "rädslan för att tränga sig på, att vara till besvär". Det känns träffande.
Dumt, ja jag vet. Det är bara vad jag känner. :)
Nu till något roligt. En milstolpe har nåtts i vår lillstumpans liv. Vi hämtade henne på förskolan efter jobbet och fröken gav oss en teckning som var fylld med tre söta streckgubbar med ögon. Wow! Vilken känsla man fick. Vi blev jättestolta och teckningen satte vi på kylskåpet. Stora tjejen har lagat havregrynsgröt till frukost och lätt lunch till sig själv alldeles själv. Varför måste barn växa så fort? Samtidigt är det så roligt att få se dem växa och utvecklas.
Ta vara på tiden med dina barn. När du minst anar så är dom tonåringar eller vuxna och har inte tid att umgås med dig. :)